Snippan

Olika personers underliv ser olika ut, precis som andra delar av kroppen. Snippor kan ha olika färg, vara olika stora, och det kan växa olika mycket hår på dem. Det är vanligt att ha olika märken och prickar på snippan.

Det går inte att se på snippan om du har haft sex eller fört in något i slidan.

Titta med en spegel

Vet du hur din snippa ser ut? Du kan lägga en spegel på golvet och sätta dig på huk över den och titta.

Snippans olika delar

Du kan se de delar av din snippa som finns på utsidan. Andra delar av snippan är inuti kroppen.

Snippan börjar en bit nedanför magen. Där är det som en mjuk kulle, som det växer hår på om du har kommit i puberteten.

Bilderna visar var de olika delarna sitter.

De inre och yttre blygdläpparna

Nedanför den mjuka kullen sitter två mjuka delar, de yttre blygdläpparna. De brukar vara lite rynkiga och det växer hår på utsidan av dem. Det är vanligt att de är olika stora.

Innanför de yttre blygdläpparna sitter dina inre blygdläppar. De är tunnare, rynkiga och fuktiga. De blir mörkare i puberteten. Det är vanligt att de är olika stora och sticker ut utanför de yttre blygdläpparna. När du är kåt fylls de inre blygdläpparna med blod, blir större och slätas ut.

Blygdläpparna ligger mot varandra och skyddar mot smuts och bakterier och håller din slida fuktig.

Klitoris

Det sitter en liten knopp högst upp där de inre blygdläpparna går ihop. Det är den yttre delen av klitoris. Den största delen av klitoris sitter på insidan. Hela klitoris är mycket sexuellt känslig.

Hålet där kisset kommer ut

Hålet där kisset kommer ut sitter nedanför den yttre delen av klitoris.

Slidan

Nedanför hålet där kisset kommer ut har du ett större hål, öppningen till slidan. Slidan är som en mjuk, fuktig kanal upp till livmoderns öppning. Den är lite veckig på insidan. Hela slidan är mjuk och kan töjas ut, till exempel när du blir kåt.

• Ur slidan kommer en vätska som gör slidan ren och fuktig. Det heter flytningar.
• Det kommer också en vätska vid slidans öppning när du är kåt. Slidan blir våt, och smekningar och samlag går lätt och känns skönt.
• Det är ur slidan som blodet kommer när du har mens.
• Det är i slidan som fingrar eller en penis kan föras in om du har samlag.
• Det är ur slidan som barn kan födas ut.

Livmodern

Slidan leder till livmodern. Livmoderns öppning kan ibland kännas som en liten knöl längst in i slidan. I livmodern kan ett befruktat ägg tas emot och ett foster börja växa om du är gravid.

Äggledare och äggstockar

Ovanför livmodern sitter äggstockarna och äggledarna. I äggstockarna finns det jättemånga äggceller som blir ägg.

Analöppningen

Analöppningen är slutet på en tarm och det där bajset kommer ut.

Flera av snippans delar är känsliga för beröring

Flera av snippans delar och området runt omkring är väldigt känsliga för beröring. Särskilt när blir kåt. Det kan ge dig sexuell njutning att röra olika delar. Pröva själv vad som är skönt för dig.

Snippor kan se olika ut

Snippan har vuxit färdigt när puberteten är slut. Det brukar vara någon gång mellan 16 och 18 års ålder.

Snippans storlek eller utseende har ingen betydelse för hur skönt sex du kan ha. Inte för dig själv och inte för personen du har sex med.

Tvätta snippan med ljummet vatten

Tvätta snippan med ljummet vatten. En gång om dagen räcker. Du kan duscha och tvätta snippan även när du har mens. Använd inte tvål, eftersom tvål kan torka ut huden. Du kan smörja underlivet med en olja utan parfym om det är torrt.

Det finns ingen mödomshinna

Många tror att det finns en hinna som täcker för slidan. Det gör det inte. Öppningen till slidan kan se olika ut, men det finns ingen hinna.

Många tror också att det blöder från slidan vid första samlaget. De flesta blöder inte vid första samlaget. Om det blöder kan det bero på att slidans öppning är stram, kanske för att du inte är tillräckligt kåt.

Det går inte att se på slidan eller någon annan del av kroppen om du har haft sex eller fört in något i slidan. Inte ens en läkare kan se det.

Du bestämmer över din kropp

Mödomshinnan och att det ska blöda vid första samlaget är påhitt och myter som finns för att kontrollera tjejers sexualitet.

Det är inte okej för någon att bestämma när du ska ha sex, eller med vem. Du bestämmer över din kropp.

Könsstympning – kvinnlig omskärelse

Könsstympning är en gammal tradition i många delar av världen. Det är förbjudet i Sverige och många andra länder. 

Könsstympning innebär att delar av snippan har tagits bort eller skadats. Någon del av klitoris och de inre blygdläpparna kan ha tagits bort. Blygdläpparna kan ha sytts ihop med bara ett litet hål längst ner för kiss och mens. Det kan också vara att någon har skadat klitoris eller området runt omkring.

Könsstympning kan ge olika problem. Du som är könsstympad kan till exempel ha ont i underlivet. Det kan vara besvärligt och göra ont när du kissar och när du har mens. Det kanske inte känns skönt att onanera eller ha sex. Du kan må dåligt psykiskt.

Det finns bra hjälp för dig som är könsstympad och mår dåligt.

Om du vill fråga något eller bli undersökt

Har du frågor om din snippa? Eller är du orolig för något? Då är det bra att söka hjälp för att få svar.

Du kan gå till en ungdomsmottagning, vårdcentral, hud- och könsmottagning, barnmorskemottagning, kvinnoklinik eller en mottagning med gynekologer. Du får gå till vilken mottagning du vill i hela Sverige.

Det är bra att söka hjälp om du har något av det här:

• Du har ont eller andra besvär.
• Det kliar och svider och blygdläpparna är svullna.
• Du har flytningar som luktar illa, vita flytningar med små klumpar i, eller flytningar som ändrar färg och blir gula, gröna, bruna, eller blodblandade när du inte har mens.
• Du har mycket ont när du har mens, eller du har något annat problem med mensen.
• Du har besvär av könsstympning eller har frågor om det.
• Du har haft oskyddat sex med någon och tror att du kan ha fått någon könssjukdom.
• Du har prickar eller märken som kliar eller gör ont.
• Du känner något hårt inne i blygdläppen. 

Du kan få snippan undersökt om det behövs. En sån undersökning kallas gynekologisk undersökning. Ingen annan kan se eller veta att du har varit på en gynekologisk undersökning.